Vad beror allt detta snöande på?

[elf98]

Det har pratats mycket om den globala uppvärmningen. Den här vintern borde dra ner medeltemperaturen rätt kraftigt.

Vad tror ni att detta beror på?

[Quart]

Har funderat på samma sak.
Här är en temperatur trend för Hindås, och det perkar inte på uppvärmning precis
http://fiffi.gotdns.com/wxglobalwarming.php

[BjörnH]

Stockholm initiative :: Start är en av många länkar som har helt andra uppgifter om detta s.k. hotet.

Canada och många andra platser har det just nu varmare än normal så allt skall tas med en, eller två, nypor salt.

[Risarp101]

Detta skrev jag i Hallands Nyheter väderkrönika i början på februari...mer om väder finns på bloggen med adress http://www.eftra.org

Atmosfären i baklås

Januari, som inleder vår gregorianska kalender, uppvisade i år ett annorlunda mönster i atmosfärens strömning än vad som brukar vara normalt. Denna strömning dominerade nästan till fullo hela månaden med en envis transport av kall luft från de östra kontinenterna. Resultatet blev den kallaste januari sedan 1987 och på plats 4 sedan mina mätningar startade 1976. Medeltemperaturen 2010 hamnade för Falkenberg på -4,5 grader mot brutala -8,3 grader 1987. För Varberg och Halmstad, som har längre mätserier, är januari 1942 kallast med -8,5 respektive -8,7 grader.

Vad är det då som gör att atmosfären vid vissa tillfällen helt lägger om sin ”normala” vinterströmning? Något entydigt svar finns givetvis inte som svar på frågan men det finns en hel del intressanta teorier. Om vi först tittar närmare på vad en ”normal” atmosfär på norra halvklotet ser ut vintertid så finns det ett par grundläggande drag. Över den arktiska delen är lufttrycksfördelningen oftast bestående av ett köldhögtryck över markytan och ett tillhörande lågtryck upp i höjden. Denna fördelning får vi i eftersom kall luft är tung och sjunker ner genom atmosfären mot markytan. Denna lufttrycksfördelning generar den s.k. Köldvirveln över Arktis som är en västvind i högre luftlager. Förflyttar vi oss söderut över Atlanten har vi normalt det Isländska lågtrycksområdet och ett mer stationärt högtryckscentrum över Azorerna. Denna fördelning i tryck underhåller en mild västlig till sydvästlig strömning upp mot Nordvästeuropa. I meteorologiska sammanhang brukar man indexera styrkan i dessa tryckförhållanden. För vår del styrs atmosfärens strömning mest av det som kallas den Arktiska oscillationen (AO) och den Nordatlantiska oscillationen (NAO). Under varma vintrar med mycket nederbörd befinner sig AO och NAO indexet i en positiv fas. Det vill säga för markskiktet ett djupt lågtryckområde vid Islands och högtryck vid Azorerna. För den arktiska delen gäller högtryck vid marken och lågtryck på höjden. Om NAO indexet svänger över till en negativ fas sker en försvagning av Islandstrycket och västvindsdriften minskar. För AO indexet i negativ fas gäller lågtryck vid marken och högtryck i höjden. Under de senaste 20 åren har den positiva fasen för NAO och AO varit överrepresenterad och stark med följden att vi upplevt en massa milda vintrar.

Under slutet december och först delen av januari befann vi oss i en extremt låg fas av både NAO och AO och vädret slog om till ett bestående strömningsmönster som gav oss den långvariga kylan. Vad är då motorn i denna process? En orsak som förs fram i forskningen är påverkan från det i Stilla havet pågående väderfenomenet ”El Nino”, som innebär en uppvärmning av östra delen av Stilla havet, skulle kunna påverka vädret även uppe hos oss. Forskning av bl.a. Brönniman m.fl. har visat på sambandet mellan ”El Nino” episoder och kalla vintrar över norra och mellersta Europa. Under de extremt kalla vintrarna 1940-42, 1969-70, 1987 och några till så uppvisar atmosfären snarlika drag. Under en avklingande ”El Nino” får vi på grund av variationer av havsvattentemperaturer i Atlanten uppkomst av högtrycksblockeringar i Islandsområdet som sträcker sin in över Arktis vilket effektivt blockerar lågtryck från väst. Kall luft genereras över Ryska kontinenten och bildar massiva högtryck som drar igång en ostlig strömning över landet. Jetströmmarna drar söderut och lågtrycket drar in över Medelhavet som får blött och rätt milt vinterväder (i synnerhet i sydost) Cirkulationen över Arktis försvagas vilket ger en uppvärmning av Arktis då mild luft kant sig in i de lägsta luftskikten. Cirkulationen påverkar även stratosfären som sakta uppvärms och alla dess förändringar påverkar även annan tydlig indikator vid kalla vinterlägen nämligen ozonskiktet. En förhöjd halt av ozon är en väldokumenterad händelse i samband med ovan nämnda negativa faser.
Vänstra bilden NAO och AO i positiv fas Högra bilden visar NAO och AO i negativ fas


Tittar vi på dessa samband och jämför med utvecklingen av årets vinter finner vi följande. Vi har en pågående ”El Nino” som är på väg att klinga av. I slutet av december kunde vi på SMHI hemsida läsa att det uppmättes rekordhöga nivåer av ozonskiktet. Indexet för NAO och AO föll och blev extremt låga och med facit i hand kan vi se att vintern kopplade ett järngrepp över stora delar av Europa.

Använder vi nu denna kunskap i prognosarbetet? Nja det är väl inte helt vedertaget att det finns denna koppling hos alla men man kan urskilja lite olika inställningar hos producenterna av prognoserna. De som förlitar sig till stor del på datorns kraft och förmåga att hantera rådata har inte lyckats pricka in årets vinter. Det europeiska vädercentrat ECMWF (där SMHI ingår) har misslyckats helt. Den amerikanska CFS modellen har dock varit otäckt precis i sin modellering och det hade varit intressant att veta hur de kan skilja så mycket i modellerna. I spelet om dessa prognoser har det varit intressant att följa en hel tunga internationella meteorologers diskussioner om prognosernas utformning och vikten av den mänskliga faktorns påverkan när det gäller att känna igen mönster som exempelvis är nämnda ovan och inte helt luta sig på den moderna tekniken.

Efter denna djupdykning i atmosfärens hemligheter kan vi med hjälp av modeller och erfarenheten se att vi ånyo är på väg in i ett extremt lågt AO och NAO index och vad det betyder vet ni vi detta laget. Jag kan dock trösta de frusna med att juni ser riktigt fin ut i år…

[Plutonium]

Mycket intressant och lärorik läsning! Sådant uppskattas.