Varför krångla med larm och olika anslutningsstandarder när man enkelt (Nja, relativt iaf, beror på hur man ser på't) kan nyttja en gammal dator (Typ PIII) som har en ISA-buss (I all "enkelhet") och bygga egna I/O-kort (Skitenkelt faktiskt!) så man får allt från 8 bitar (Enklast är väl skrivarporten egentligen, men ett riktigt I/O-kort är bäst!) till 192 bitar (Fler om man multiplexar antingen själva portarna, eller ISA-bussen) som man kan ansluta alla möjliga mojänger till.
Visst, har man redan ett larmsystem kan man relativt enkelt koppla ihop det med datorn och få denne att utföra näst intill mirakel.
Fast det mesta hänger på hur man vill att allt ska funka, vad man vill ha för sensorer, men även att man är lite kreativ i sitt tänkande.
Själv har jag en gammal PIII 500 monterad i ett gammalt tele-skåp av modellen 21", ca. 34 cm djupt, 180 cm högt.
Det har 2 I/O-kort. Ena har 2 st 8255A-kretsar, andra har en sådan (Andra kortet byggde jag till då jag ville ha ytterligare 24 anslutningar), men man kan ganska enkelt stoppa på 8 st såna kretsar och läsa eller skriva status på utgångarna.
Vidare kan man koppla in mobiltelefoner för uppringning väldigt enkelt genom att kapa (Eng; Hi-jack) knappsatsen på en gammal Nokia- eller SE-telefon så att när larmet triggas så kortsluts någon av tangenterna under nån sekund och ett nummer rings upp direkt.
Vill man ha ett ganska driftsäkert larm eftersom Windows knappast är känt för att vara särskilt stabilt, eller åtminstone vissa mindre än andra, är det en bra idé att köra DOS eftersom det kan knappast bli mer stabilt än så och datorn behöver inte ödsla resurser på onödiga grejer.
Vill man ha t.ex. ljudmeddelanden däremot (T.ex. röst som informerar) blir det lite marigare och då kan man köra Windows 9x/ME så man kan använda inspelaren (För att spela upp eller in ljud). Dock är det lite marigt att tajma in ljudklippens längd så att det inte blir konflikter och fokusen flyttas till Windows och då blir inte programmet särskilt snabbt eftersom det förlorar prioritet då det hamnar i bakgrunden.
Ett smidigare alternativ är då att man använder små elektroniska inspelningsmojänger (Kretskort med ljudlagringskretsar på där man kan genom omkopplare välja vilket meddelande man vill spela upp, samt start, stopp och paus) eftersom man då enkelt kan t.ex. spotta vidare i programmet och inget behöver haka upp sig eller så.
Som programmeringsspråk skulle jag rekommendera Quick BASIC 4.5 eller högre (Då man har möjlighet att kompilera det eget-skrivna programmet, dvs. göra fristående utan att behöva använda programmeringseditorn)
Sen alla som tycker att det verkar klumpigt att använda en vanlig dator; Visst är det inte världens smidigaste grej att använda, men fördelarna är bl.a. prismässigt, iaf för saker som t.ex. ljudkort, USB-kort (Kamera, hårddiskar etc), MODEM osv. Nackdelarna är bl.a. batteribackup där en bärbar dator faktiskt är att föredra, men kostnaderna för ett I/O-kort är betydligt högre eftersom dessa kort är svåra att få tag i, och framför allt dyra. Sedan är det nog inte lika lätt att komma åt dem adress-mässigt ifrån DOS eftersom de säkerligen kräver drivrutiner (Och då hamnar man med största sannolikhet i Windows-miljö och C ++, Visual BASIC osv).
Alternativen är att antingen skaffar man sig en UPS (Avbrottsfri kraft), batteriladdare, bilbatteri och en inverter (Vilket blir en sjukt dyr kostnad och är inte säker ur en brandmässig synvinkel. UPS är det bästa alternativet.
För bärbar är det att antingen förlita sig på batteriet, eller att man har en bilbatteri och en inverter för bärbara datorer, men även en batteriladdare för bilbatteriet.
Den stora fördelen med en dator istället för ett färdigt system är att man kan lägga in undantag och sensorer helt och fullständigt efter eget tycke.
Vill man ha t.ex. nåt så ballt som laser-sensor med speglar och grejer, så är det bara att sätta igång och inhandla en laserpekare från Biltema (Som jag vet har en modell (Inte den med lysdiod också!) som har drivkrets och kan drivas med 5 volt och som extra säkerhet ett 100-Ohms-motstånd), ta någon gammal spegel som man skär ut små mini-speglar av, sen bara placera järnet.
En fördel med laser är att man kan nyttja det under ganska långa avstånd, nackdel om man använder flera speglar är att det krävs väldigt lite för att trigga larmet, och mottagaren förresten räcker det om man tar ett LDR-motstånd, en trimpotentiometer, en transistor och ev. en inverterare så har man en enkel och pålitlig modul.
Hoppas detta har inspirerat någon iaf. Vill ni ha tips så är det bara att skicka ett meddelande
Många skulle nog tycka att det här verkar som världens mumbo-jumbo. Jo, till en början är det väl så. Men tar man sig i akt att labba lite märker man att det faktiskt inte är så jädra knepigt ändå.