Då jag via arbetet har tillgång till graddags-statistik från SMHI och även egna mätdata från 7 olika mätpunkter med 15-minuters intervall har jag roat mig med att skapa egna graddagar för april 2011 med tre olika metoder.
Först enligt SMHIs metod (nästan korrekt, i stället för temperatur vid 7, 13 och 19 har timmedelvärde för perioderna 7-8, 13-14 och 19-20) här har jag i genomsnitt 4 graddagar färre än SMHI (mellan 8 fler till 26 färre).
Det andra sättet jag räknat på är att jag låtit mätvärdesinsamlingssystemet integrera antalet gradminuter under 17°C respektive över 17°C. De gradminuter som ligger under 17°C har jag konverterat till graddagar genom att dividera dem med 1440 (minuter per dygn).
Denna metod, som stämmer bättre med hur våra värmesystem fungerar, ger i genomsnitt 26 graddagar fler än SMHIs siffror (mellan 7 och 41).
Tredje metoden är att använda dygnsmedelvärde från mätvärdesinsamlingssystemet och i övrigt räkna som SMHI.
Denna metod ger i genomsnitt 27°dagar mer än SMHI (2 till 44).
Standardavvikelsen är för de olika metoderna är relativt likvärdiga 13,79; 13,78 resp 16,63. Det verkar som att sista metoden ger något mer osäkra värden och det är också den med minst möjlighet att kvalitetssäkra mätdata. Det går också att dra slutsatsen att skillnaden i graddagar om man använder "verkligt" dyngsmedelvärde och "SMHIs" dygnsmedelvärde är mindre än skillnaden som beror på vilken mätstation som använts.
Min slutsats är att "felet" i graddagar som tråden ursprungligen till en betydande del kan bero på skilnader i beräkningsmetod, men eftersom skillnaden i graddagar mellan mätstationer inom ett litet geografiskt område är större än skillnaderna mellan metoderna är detta troligen den huvudsakliga anledningen.