Nu när nordanvinden drar ner över landet och ger oss en ordentlig köldknäpp här nere i Skåne, kommer jag att tänka på min gamla svärmor som hade en hel del gamla skånska ord för olika väderfenomen.
Mårtensknudan - Den köldknäpp som ofta inträffar runt Mårten (10 November). Gäller även i år, om än en vecka för tidigt.
Snekrogen - Därifrån kom de största mängderna snö och de värsta snöoväderna, dvs österifrån, Ryssland.
Nimmerduggen - Här är jag lite mer osäker, men det ska vara den dimma som om våren och hösten kan uppstår på kvällarna. Risken för frost var överhängande och man gick ofta ut för att göra upp en eld i trädgårdslandet, för att hindra känsliga grönsaker och potatis från att frysa sönder.
Förmodar att i hela landet fanns det olika benämningar på väderfenomen, benämningar som vi idag knappt använder oss av.
/Christer
Gamla begrepp och benämningar på väderfenomen
Kategoriregler
Denna forumdel är inte längre aktiv, för att diskutera saker relaterat till väder eller temperatur.nu - använd https://www.facebook.com/groups/temperatur.nu
Denna forumdel är inte längre aktiv, för att diskutera saker relaterat till väder eller temperatur.nu - använd https://www.facebook.com/groups/temperatur.nu
Kul att läsa
Hej!
För mig som är uppväxt i mellannorrland var det helt nya begrepp, kul att läsa dock
Förresten någon som vet varför det kallas järnnätter (tror jag det stavas?) när man syftar på kalla nätter i början på sommaren? NÅgon koppling till namnsdagar eller är det bara det att det är kallt som järn ibland kan upplevas, som gjort att man valt den formuleringen?
/Salomo
För mig som är uppväxt i mellannorrland var det helt nya begrepp, kul att läsa dock
Förresten någon som vet varför det kallas järnnätter (tror jag det stavas?) när man syftar på kalla nätter i början på sommaren? NÅgon koppling till namnsdagar eller är det bara det att det är kallt som järn ibland kan upplevas, som gjort att man valt den formuleringen?
/Salomo
Järnnätter
Fritt hämtat från SMHI:
Begreppet går tillbaka till gamla tider och kan vara en felöversättning av den tyska bondepraktikan. "Eismänner" har uppfattats som Eisenmänner, "järnmän". Vilka var då dessa ismän? De tre gubbarna Servatius, Bonifatius och Pankratius var symboler för vintern på samma sätt som vi talar om kung Bore. Nätterna 11-13 maj ansågs vara speciellt frostbenägna och kopplade samman dessa med de tre gubbarna.
En annan förklaring är att det i fornisländskan finns ett ord, "hjarn", som betyder frost eller skare. Det uppträder också i norska dialekter och är inte omöjligt att det även existerat i svenskan. Uttrycket järnnätter kan alltså vara en kvarleva efter ett i övrigt utdött och bortglömt ord i vårt eget svenska språk. Även i Sverige har vi utnämnt vissa nätter till järnnätter.
En vanlig uppfattning i Mellansverige är att de inträffar första veckan i juni, speciellt natten till den 2 juni och nätterna mellan 13 och 18 juni. I Norrland tar man också med 28-31 juli och 11-19 augusti som särskilt utsatta nätter.
/Christer
Begreppet går tillbaka till gamla tider och kan vara en felöversättning av den tyska bondepraktikan. "Eismänner" har uppfattats som Eisenmänner, "järnmän". Vilka var då dessa ismän? De tre gubbarna Servatius, Bonifatius och Pankratius var symboler för vintern på samma sätt som vi talar om kung Bore. Nätterna 11-13 maj ansågs vara speciellt frostbenägna och kopplade samman dessa med de tre gubbarna.
En annan förklaring är att det i fornisländskan finns ett ord, "hjarn", som betyder frost eller skare. Det uppträder också i norska dialekter och är inte omöjligt att det även existerat i svenskan. Uttrycket järnnätter kan alltså vara en kvarleva efter ett i övrigt utdött och bortglömt ord i vårt eget svenska språk. Även i Sverige har vi utnämnt vissa nätter till järnnätter.
En vanlig uppfattning i Mellansverige är att de inträffar första veckan i juni, speciellt natten till den 2 juni och nätterna mellan 13 och 18 juni. I Norrland tar man också med 28-31 juli och 11-19 augusti som särskilt utsatta nätter.
/Christer